Forskningsprojekt inom forskningsmiljön Studier av språkliga praktiker (STOLP)

Pågående projekt

FEAST (Functional writing in Early School Years: Assessment, Teaching and Professional Development)

Projektet FEAST (Functional writing in Early School Years: Assessment, Teaching and Professional Development), är ett gemensamt skandinaviskt projekt med syftet att definiera skrivnivåer (Writing Proficiency Levels) för lågstadiet samt utveckla och pröva modeller för undervisning och lärande av funktionellt skrivande i årskurs 1-3. Projektets grundtankar bygger på ett större norskt projekt som gjort motsvarande för äldre åldrar (NORM-projektet). Forskargruppen har ansökt om extern finansiering för den svenska delen av projektet.

Nationellt såväl som internationellt diskuteras behovet av undervisning som vilar på vetenskaplig grund och att skolans lärare behöver gedigna kunskaper inom sådana områden som är särskilt avgörande för de yngre elevernas utveckling och lärande. I det här projektet strävar vi efter att höja kvaliteten på lärandet och undervisningen av funktionellt skrivande för elever i tidiga skolår. Funktionellt skrivande kännetecknas av att skrivandet ses som ett verktyg för lärande och kommunikation, och detta redan i tidiga skolår. Forskning visar att arbete med funktionellt skrivande, d.v.s. skrivande som lärs ut i meningsfulla sammanhang, tillsammans med undervisning om den alfabetiska koden är effektivt för elevers lärande och för deras lärande om skrivande. Trots detta betonas inte det funktionella skrivandet i aktuella kompetensutvecklingsprogram för de tidiga skolåren i Sverige där istället läsning och matematik har fått relativt stort utrymme.

Projektet är uppdelat i tre faser. I den första fasen utvecklas och utprövas forskningsbaserade kompetensnivåer för elevers funktionella skrivande i årskurs 1 till 3 (Writing Proficiency Levels, WPLs). Dessa kommer att kunna fungera som stöd för lärares undervisning och bedömning, vilket ger goda förutsättningar att identifiera elever som riskerar att inte utvecklas i sitt skrivande på ett sätt som skulle vara gynnsamt för dem. I utarbetandet av WPL samarbetar vi med forskare från Norge och Danmark. Resultaten blir därmed ett viktigt bidrag till jämförelser mellan länderna och ett bidrag till den internationella forskningen om skrivande i tidiga skolår. Den andra fasen är upplagd som en interventionsstudie under två år. Detta innebär att vi som forskare inte bara studerar den undervisning som pågår utan tillsammans med lärare i workshops och andra sammanhang också prövar modeller för undervisning och lärande inom funktionellt skrivande. Under projektets andra fas samlas elevtexter in vid fyra tillfällen, och forskare observerar undervisning samt intervjuar också elever och lärare för att utvärdera interventionen. Elevtexterna analyseras med hjälp av de WPLs som tagits fram i fas 1 och analyserna bearbetas statistiskt. Den avslutande fasen innefattar ett s.k. sustainability test där de elever som deltagit i interventionen får skriva ytterligare en text. På så sätt prövas till vilken grad interventionen ger effekt även ett år efter att den avslutats.  Projektet baseras på teorier som fokuserar socialsemiotiska och funktionella aspekter av språk. Det betyder att utgångspunkten för all språkanvändning, inklusive skrivandet, är att den fyller kommunikativa behov som t.ex. att berätta, beskriva, instruera, förklara eller argumentera. I FEAST-projektet är också lärarnas professionella utveckling i fokus. Vi ställer då frågor om hur lärarnas språkliga resurser för att prata om det funktionella skrivandet och skrivutveckling ökar och hur det i sin tur ökar elevernas språkliga repertoarer. Projektets design kommer att göra det möjligt att undersöka både kort- och långsiktiga effekter av interventionerna.

Projektet kommer att bidra med ny kunskap om undervisning, bedömning och professionell utveckling som rör funktionellt skrivande i tidiga skolår. Detta är av stor vikt för såväl forskarsamhället som för undervisnings- och bedömningspraktiker. Det täta skandinaviska samarbetet ger en unik möjlighet till jämförelser mellan utbildningssammanhang, vilket inte gjorts tidigare för denna åldersgrupp.

Läsmetoder under lupp - konstruktion av läsförståelse i ämnesspecifika läspraktiker

De senaste åren har elevers läsande fått stor uppmärksamhet, bland annat eftersom stora läsundersökningar visar att svenska elevers läsförmåga generellt har försämrats. Detta är problematiskt då elever under sin skoltid förväntas kunna läsa alltmer utmanande och ämnesspecifika texter. För att bemöta de låga läsresultaten har flera satsningar gjorts för att stärka elevers läsande, exempelvis inom Läslyftet som initierats av regeringen. Enskilda skolor har också satsat på olika metoder för läsutvecklande arbete som exempelvis läspedagogiken Reading to Learn, R2L.

För att skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund är det viktigt att de metoder som används och de konsekvenser de får för elevers lärande är undersökta. Så är inte alltid fallet. Ofta fokuseras antingen strukturen, alltså hur undervisningen organiseras när metoden används, eller individen, som exempelvis i effektstudier som vill mäta vilken effekt en metod  får på enskilda elever. Mer sällan undersöks aspekter av det innehåll som sätts i förgrund genom metoden. Än mer sällan belyses alla dessa tre delar tillsammans. Här finns alltså ett behov av att vidga sättet att synliggöra och förstå vilka förutsättningar för ämnesspecifik läsförståelse och läsutveckling som skapas med skilda metoder och arbetssätt. Genom att studera de tre delarna i den så kallade didaktiska triangeln; lärarens didaktiska val (hur), det innehåll som skapas i undervisningsstrukturerna (vad) och vad konsekvenserna blir för eleven (vem), blir detta möjligt.

Ett första mål med projektet är därför att utveckla en modell för att analysera strukturella, innehållsliga och individuella aspekter av läspraktiker. Denna sammanlänkning av hur, vad och vem möjliggör ett brett sätt att diskutera läsande enligt olika undervisningssätt.

Ett andra mål är att använda modellen för analys av specifika läspraktiker. Här analyseras arbete i samhällsorienterande ämnen i årskurs 5 och 8 enligt 1), R2L 2) arbete enligt SO-modulen i Läslyftet respektive 3) arbete utan någon specifik uttalad modell. R2L och Läslyftet lämpar sig väl för projektets syften då de riktar sig till alla ämnen och stadier, och förutom läsande även innefattar hur skrivande och samtalande används för att främja språkutvecklingen. Det är också ett lässtöttande initiativ som har fått stor spridning i Sverige, men där få oberoende studier finns. Undervisningen följs under ett läsår med fokus på ett arbetsområde i varje klass och dokumenteras genom inspelade klassrums­observationer samt insamling av lästa och skrivna texter. För- och eftertest av läsförmåga genomförs liksom intervjuer med eleverna.

Receptionsteori utgör i studien det teoretiska perspektivet för att beskriva mötet mellan elever och innehåll i ämnestexter. Analysbegreppet textrörlighet, med receptions­teoretisk grund, används för att synliggöra vilka dimensioner av texter deltagare talar om och vilket läsförståelseinnehåll som skapas. Vidare analyseras huvuddimensioner av undervisningsinnehåll som skapas i de strukturer som identifieras. Systemisk-funktionell lingvistik, SFL, utgör ytterligare ett teoretiskt perspektiv. Där ses språket som ett semiotiskt system där språket möjliggör olika val för att uttrycka mening. SFL är en gedigen teoriram som erbjuder många språkliga analysverktyg, både för att synliggöra undervis­ningsstrukturer och för att analysera textinnehåll och hur det uttrycks i klassrumsinteraktion och i elevtexter. Begreppet dialogicitet används för att diskutera vilka erbjudanden om deltagande som ges och tas i undervisningen.

Projektet avser således att bidra med ny kunskap om hur konsekvenser av olika sätt att organisera och genomföra undervisning kan diskuteras när det gäller elevers ämnesspecifika läsförståelse och läsutveckling i olika läspraktiker. Vidare bidrar projektet med ny kunskap inom ett, i ett svenskt sammanhang, outforskat område, nämligen förutsättningar för elevers läsande i R2L-klassrum respektive i undervisning enligt Läslyftet.

Kontakt

Medverkande

Jenny W Folkeryd 
Åsa af Geijerstam 
Yvonne Hallesson 
Pia Visén 

Finansiär
Vetenskapsrådet / UVK 2018 - 2021

Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår, 2013-2017

Projektet består av två delstudier. I den första delstudien följs elever i två klasser från årskurs ett till tre och dryga 700 elevtexter samlas in. Med utgångspunkt i dessa elevtexter utvecklas en modell för att beskriva elevers textskapande och skrivande på dator med utgångspunkt i innehållsliga dimensioner sammanlänkade med textskapandets funktion och former. Sätt som eleverna använder för att utöka sin repertoar av textskapande behandlas också. Samtidigt utvecklas ett metaspråk för att tala om textskapande i tidiga skolår. Den andra delstudien innebär att pröva hur ett sådant metaspråk kan användas av lärare för att berika deras sätt att se på och bedöma elevers textskapande och skrivande i olika utvecklingsfaser. Fokusgrupper med lärare ombeds diskutera och bedöma elevtexter före och efter det att de fått en genomgång av resultat från den första delstudien och övningar i att diskutera och bedöma elevtexter i ett vidgat perspektiv.

Kontakt


Medverkande
Caroline Liberg
Åsa af Geijerstam
Jenny W Folkeryd
Caroline Liberg
Anna Nordlund
Elin Westlund

Finansiär
Vetenskapsrådet/UVK 2013-2017

Digitalt skrivande och redigering i årskurs 3

Pilotprojekt 2017. 

Kontakt


Medverkande
Charlotte Engblom, Uppsala universitet
Katharina Andersson, Högskolan i Gävle
Dan Åkerlund, Karlstads universitet 

Visualiserad naturkunskap i skolans tidiga år: Visuell innehållsformering i unga elevers multimodala naturkunskapskompositioner

Avhandlingsprojekt 2014 – 2018

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur visuella representationer, i multimodala text-bild-kompositioner skapade av elever i årskurs två inom ramen för naturkunskapsundervisning, formar det naturkunskapsinnehåll – det vill säga ämnestemat – som behandlas i kompositionerna. Ett ytterligare syfte är att utveckla en metaspråklig ram som stödjer elevernas bildskapande som en kunskapsbyggande resurs inom tidig naturkunskapsundervisning. Ett av delprojekten undersöker estetiska aspekter av innehållsformeringen och hur dessa relaterar till naturkunskapens normer. Ett annat delprojekt studerar hur elevers innehållsformering sammanfaller med deras lärares didaktiska val i undervisningssituationen. Studien använder sociosemiotisk teori för analys av elevernas multimodala text-bildkompositioner.

Kontakt


Medverkande
Doktorand: Elin Westlund, Uppsala universitet
Handledare: Caroline Liberg och Charlotte Engblom, Uppsala universitet och
Anders Björkvall, Örebro universitet.

Samverkan med lärare för utveckling av ett undervisningsstöd för läs- och skrivundervisning i grundsärskolan

Kontakt


Medverkande
Charlotte Engblom, Uppsala universitet
Nina Klang, Uppsala universitet

Finansiär
Vinnova 2017 – 2019

Att läsa eller inte läsa: en studie av grundskolans läspraktiker

Syftet med projektet är att utveckla kunskap om relationen mellan lärares undervisande handlingar och elevers läshandlingar samt om relationen mellan motivation och olika typer av läspraktiker. Genom att undersöka i vilken omfattning elever läser och hur de tar sig an texter i olika ämnen samt genom att undersöka vad lärare gör för att leda elevers läshandlingar, vill projektet ge en bild av grundläggande förutsättningar för elevers läsutveckling och lärande i olika ämnen i skolan. Projektet består av två delstudier som söker svar på följande frågor:

Delstudie I:

  • I vilken omfattning, i vilka ämnen och på vilka språk läser elever längre sammanhängande sakprosa- och skönlitterära texter inom ramen för skolarbetet?
  • Vilken motivation uttrycker elever för läsning av sakprosa- och skönlitterära texter i olika skolämnen?

Delstudie II:

  • Vad kännetecknar skolans läspraktiker och hur korrelerar dessa med elevernas läsvanor och motivation inom ramen för skolarbetet?
  • Hur ser undervisningens och lärandets förutsättningar ut i form av personella, materiella och tidsmässiga resurser och hur utnyttjas dessa med fokus på läsning?
  • Hur utformar och organiserar lärare undervisningen med fokus på läsning?
  • Hur tar elever sig an och behandlar sakprosa och skönlitterär text inom olika ämnen?
Kontakt


Medverkande
Monika Vinterek, Tarja Alatalo och Mats Tegmark, Högskolan Dalarna
Mikael Winberg, Umeå universitet
Caroline Liberg, Uppsala universitet.

Finansiär
Vetenskapsrådet/UVK 2017 – 2019

Elevers meningsskapande val och diskursers funktion i sakprosa- och narrativ text

Avhandlingsprojekt 2016 – 2021

Centrala frågeställningar i avhandlingsprojektet är hur innehåll i elevtexter konstrueras och vilka sociala funktioner innehållet får genom de språkliga val som görs i elevers tidiga skrivande i årskurs F-3. Teoretiska ramar för projektet är kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell lingvistik så väl som grammatikmodellen systemisk-funktionell grammatik.

Kontakt

Doktorand: Oscar Björk
Handledare: Jenny W. Folkeryd,
Åsa af Geijerstam och Caroline Liberg, Uppsala universitet.

Planerade projekt

Några projekt som är under planering.

Läsmetoder under lupp. Konstruktion av läsförståelse i ämnesspecifika läspraktiker

Huvudsyftet med projektet är att skapa verktyg för att belysa hur olika metoder för att arbeta med texter i olika skolämnen skapar skilda förutsättningar för elevernas läsförmåga och läsutveckling i olika skolämnen. Ett första mål är att utveckla en modell för att analysera läspraktiker där modellen tar hänsyn såväl till hur undervisningen organiseras som till hur innehåll i texter skapas och hur det tas emot av eleverna. Ett andra mål är att undersöka hur denna modell kan användas för att analysera specifika metoder.
Projektansökan skickas till Vetenskapsrådet/UVK 2017.

Kontakt

Medverkande
Jenny W. Folkeryd, Yvonne Hallesson och Åsa af Geijerstam, Uppsala universitet
Pia Visén, Linnéuniversitetet. 

Samtal i olika ämnen i skolan

Syftet med projektet är att öka kunskapen om, samt utveckla ett metaspråk för, samtalandets betydelse för barns utveckling av olika ämnesspecifika språkandeformer i skolans årskurser 1-6. Tidigare forskning visar att ämnesspecifika språkandeformer kräver särskilda kompetenser av elever, och tidigare nationell och internationell forskning har framförallt fokuserat på skrivande och läsande i olika ämnen, medan forskning om samtalandes roll ännu är begränsad. Det huvudsakliga empiriska materialet kommer att vara videoinspelningar av klassrumsinteraktion, och analyser kommer att göras med en kombination av samtalsanalytiska och diskursanalytiska verktyg.
Projektansökan skickas till Vetenskapsrådet/UVK 2018.

Kontakt

Medverkande
Niklas Norén

Tidigare projekt

Ett urval av de mer centrala projekten.

Mining textual data for simplified reading

Kontakt

Medverkande
Arne Jönsson, Erik Kanebrant och Johan Falkenjack, Linköpings universitet
Caroline Liberg, Åsa af Geijerstam och Jenny W. Folkeryd, Uppsala universitet
Sofie Johansson och Katarina Heimann Mühlenbock, Göteborgs universitet.

Finansiär
Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond 2014 – 2016.

Forskarskola i ämnesspråk i matematiska och naturvetenskapliga praktiker

Forskarskolans övergripande syfte har varit att studera ämnesspråk i naturvetenskapliga och matematiska praktiker i skolan. Forskarskolan har drivits i samarbete mellan universiteten i Uppsala, Göteborg, Umeå och Stockholm samt Högskolan i Gävle. De fem doktoranders avhandlingar är:

Bergvall, I. (2016) Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik: – en studie om ämnesspråk i TIMSS, Diss., Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Tre artiklar ingår i avhandlingen:

  • Bergvall, I., Wiksten Folkeryd, J. & Liberg, C. (2016). Linguistic features and their function in different mathematical content areas in TIMSS 2011, Nordic Studies in Mathematics Education, 21(2), 45­-68
  • Bergvall, I. (submitted) Meaning dimensions in mathematical subject language in different content areas in TIMSS and their relation to the results of high and low performing students.
  • Bergvall, I. & Prytz, J. (submitted) On the significance of symbols and images in school mathematics: a study of mathematical subject language in four content areas in TIMSS.

Dyrvold, A. (2016). Difficult to read or difficult to solve?: The role of natural language and other semiotic resources in mathematics tasks. Diss., Umeå University, Institutionen för matematik och matematisk statitstik. Fyra artiklar ingår i avhandlingen:

  • Österholm, M., Bergqvist, E., & Dyrvold, A., (Manuscript in preparation) The study of difficult vocabulary in mathematics tasks: a framework and a literature review.
  • Dyrvold, A., Bergqvist, E., & Österholm, M. (2015). Uncommon vocabulary in mathematical tasks in relation to demand of reading ability and solution frequency. Nordic Studies in Mathematics Education, 20(1), 101-128.
  • Dyrvold, A. (2016). The role of semiotic resources when reading and solving mathematics tasks. Nordic Studies in Mathematics Education, 21(3), 51-72.
  • Dyrvold, A. (Submitted jan 2017). Different semiotic resources in mathematics tasks and relations between them – can sources of students’ difficulties be found there?

Persson, T. (2016). De naturvetenskapliga ämnesspråken: de naturvetenskapliga uppgifterna i och elevers resultat från TIMSS 2011 år 8. Diss., Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Tre artiklar ingår i avhandlingen:

  • Persson, T., af Geijerstam, Å., Liberg, C. (2016). Features and functions of scientific language(s) in TIMSS 2011. Nordic Studies in Science Education, 12(2), 176‐196.
  • Persson, T. (2016). The language of science and readability: Correlations between linguistic features in TIMSS science items and the performance of different groups of Swedish 8th grade students. Nordic Journal of Literacy Research. 1(2), 1‐20. doi:10.17585/njlr.v2.186
  • Persson T. (manuscript). The Vocabulary of Swedish Grade Eight Science Items in TIMSS 2011.

Ribeck, J. (2015). Steg för steg. Naturvetenskapligt ämnesspråk som räknas. Diss., Gothenburg University. (monograph)

Ståhl, M. (2016). Kemiämnets normer och värden: Diskursanalytiska studier av nationella prov i kemi och tillhörande elevtexter. Diss., Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Tre artiklar/bokkapitel ingår i avhandlingen:

  • Ståhl, M., & Hussenius, A. (2016). Chemistry inside an epistemological community box! - Discursive exclusions and inclusions in Swedish National tests in Chemistry. Culture Studies of Science Education, 1(11), 1-29.
  • Ståhl, M., & Folkeryd, J. (submitted and revison is ongoing). Exploring Scientific norms and students’ evaluative language use.
  • Ståhl, M. (under edition) Troubling norms and values in science teaching through students’ subject positions using feminist figurations. In A. Arvola Orlander, K. Otrel-Cass, & M. Sillasen (Eds.), Troubling the cultural, social and political aspects in science education. Cultural Studies of Science Education, special issue: Springer anthology.

Kontakt

Medverkande
Handledare: Caroline Liberg, Jonas Almqvist, Jenny W. Folkeryd, Åsa af Geijerstam, Anita Hussenius och Johan Prytz, Uppsala universitet
Lars Borin, Sofie Johansson, Emma Sköldberg, Göteborgs universitet
Ewa Bergqvist och Magnus Österholm, Umeå universitet
Doktorander: Ida Bergvall, Tomas Persson och Marie Ståhl, Uppsala universitet
Judy Ribeck, Göteborgs universitet
Anneli Dyrvold, Umeå universitet. 

Finansiär
Vetenskapsrådet/UVK 2010 – 2016.

Den röda tråden

Projektet har syftat till att utveckla förutsättningar för lärarstudenters reflektion kring innehåll, lärande och progression med fokus på kurserna i svenska (Svenska I, 7,5 hp, Svenska II, 15 hp samt Svenska III, 7,5 hp) för grundlärarprogrammen fk-3 och 4-6. Detta har uppnåtts genom att utveckla ett verktyg för kontinuerlig dokumentation av studenternas reflektioner kring kursinnehåll och lärande genom hela utbildningen. Fokus för genomförandet har legat på innehållet i kurserna i svenska på termin 1 under ht 2013 och vt 2014 . Mer konkret har verktyget utgått från kursernas mål- och innehållspunkter med syftet att fördjupa lärandet och möjliggöra reflektion.

Kontakt

Medverkande
Jenny W. Folkeryd, Åsa af Geijerstam och Elisabeth Berg, Uppsala universitet.

Finansiär
Finansierat av Pedagogiska medel, Uppsala universitet 2013 – 2014

Organizational patterns of interaction between children with severe speech and physical impairment and their everyday communication partners.

Kontakt

Medverkande
Doktorand: Maja Sigurd Pilesjö, Department of Language and Communication, University of Southern Denmark.
Huvudhandledare: Gitte Rasmussen, University of Southern Denmark
Bihandledare: Niklas Norén, Uppsala universitet.