Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Den högre utbildningen som forskningsobjekt (HERO)

Givet den högre utbildningens enorma expansion under det senaste halvseklet och dess ökade strategiska betydelse för samhället i stort är det både förvånande och anmärkningsvärt att så lite forskning ägnas åt området i Sverige. Uppsala universitet utgör dock ett undantag. I dagsläget bedrivs omfattande forskning om den högre utbildningens organisation inom företagsekonomin, om dess sociala struktur inom utbildningssociologin, om universitetet som idé inom filosofi och idé-och lärdomshistoria, om högskolesektorns styrning inom statsvetenskap och så vidare. Den högre utbildningen som forskningsobjekt (HERO) är ett mångvetenskapligt forskningsnätverk vid Uppsala universitet som ämnar förstärka denna mångfacetterade forskning ytterligare genom en serie initiativ innefattande en gemensam seminarieserie, doktorandinternat samt forskningsworkshopar. Genom en mer frekvent samverkan mellan de ingående miljöerna är ambitionen att Uppsala universitet ska bli en central internationell nod för forskning om högre utbildning.

24 oktober, 13.15–16.00

Seminarium om lärarutbildningen och läraryrket

Nätverket bjuder in till ett halvdagsseminarium om lärarutbildningen och läraryrket med Mikael Gustavsson, Emil Bertilsson och Kristin Larsson.

Program
13.15–14.00   Michael Gustavsson
14:00–14.45   Emil Bertilsson
14.45–15.00   Kaffe
15.00–15.45   Kristin Larsson
15.45–16.00   Slutdiskussion

Lokal: Gyllenhielmska biblioteket, Skytteanum



Metodsjukan
Michael Gustavsson

I mitt delprojekt inom det VR-finansierade projektet ”Vad ska en svensk kunna” undersöker jag på vilket sätt moderna utbildningars metodideal förhåller sig till vissa klassiska bildningsideal. En tendens som tydligt går att utläsa vad gäller dagens universitetsutbildningar, i synnerhet vad gäller de fr.o.m. 70-talet akademiserade professionsutbildningarna, är en allt starkare metodfokusering och att mer eller mindre standardiserade metodnormer blivit styrande.
    I min undersökning står lärarutbildningen i fokus.
    Det allmänna skälet är att lärarutbildningen är föremål för och representerar en bred och omfattande utbildningsdiskussion eftersom de begrepp om kunskap som kan knytas till såväl universitetet som skola här sammanfaller. Här kan man bl.a. visa att det vetenskapliga förhållningssätt som skall genomsyra alla lärarprogram, och på vars grund den blivande läraren skall utöva sitt yrke, framförallt uppfattas som ett metodiskt förhållningssätt.
    Det speciella skälet är att lärarutbildningen, och speciellt ämneslärarprogrammet, kanske bättre än någon annan utbildning, åskådliggör den typ av standardiserade metodnormer jag vill undersöka eftersom vissa överordnade metodnormer här tydligt kolliderar med en rad disparata ämnesteoretiska och ämnesinterna metodtraditioner. Inom ämnesdidaktiska examensarbeten är exempelvis så kallade etnografiska metoder närmast allenarådande oberoende dessa metoders ställning inom ämnesteorin.
 

Utbildningssociologiska perspektiv på rekryteringen till lärarutbildningarna och lärares yrkeskarriärer
Emil Bertilsson

För knappast någon annan högskoleutbildning har söktrycket sjunkit lika kraftigt som till lärarutbildningarna sett över de senaste 20 åren. Samtidigt står Sverige inför en lärarbrist som saknar motstycke i historien. Dessa förändringar är två av utgångspunkterna i det nystartade forskningsprojektet Lärarna och skolmarknaden. I presentationen diskuteras den förändrade rekryteringen till lärarutbildningarna och lärarutbildningarnas plats på den sociala kartan. Vidare diskuteras huruvida skolans marknadisering – med tilltagande konkurrens mellan skolor och ökade sociala och resultatmässiga skillnader – lett till ökad differentiering även inom lärarkåren och i så fall vilka följder denna differentiering får när det gäller lärarkårernas professionella ställning och lärarrekryteringen.


Förändrade spelregler för professionalism?
Kristin Larsson

Jag presenterar min masteruppsats som handlar om hur Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i egenskap av arbetsgivarorganisation förändrat förutsättningarna för lärarkårens professionalism. Skolan har genomgått omfattande statliga reformer under de senaste 30 åren, drivna av idékomplexet New Public Management. Sammantaget har dessa reformer bidragit till att läraryrket genomgått en s.k. avprofessionaliseringsprocess, med t.ex. en kringskuren autonomi och ökade administrativa uppgifter som följd. Arbetsgivarpolitikens påverkan på lärarnas professionella status har dock lämnats väldigt lite utrymme i professionsforskningen, vilket är en lucka som denna uppsats syftar till att fylla.
    Med hjälp av en stor mängd material, t.ex. kollektivavtal, policydokument, remissvar, debattinlägg och semistrukturerade intervjuer rekonstruerar jag SKL:s arbetsgivarpolitik gentemot lärarkåren sedan kommunaliseringen. Vidare appliceras de två kontrasterande styrningsmodellerna professionalism och new managerialism ovanpå rekonstruktionen.
    I korthet indikerar resultaten att SKL:s arbetsgivarpolitik i stor utsträckning är i linje med den neomanageriella modellen, genom att t.ex. allokera makt och legitimitet från professionen själv till skolledare och kommuner. Genom deras politik främjas organisatoriska normer och värderingar, istället för professionella dito. I ljuset av den nuvarande rekryteringskrisen och läraryrkets svaga attraktionskraft är resultaten särskilt relevanta.


Anordnas av HERO.

7 november, 13.15–18.00

Studier av den högre utbildningens internationalisering

Lokal meddelas senare.

4–5 december

Doktorandinternat

Mer information kommer senare.

Lokal: Lilla Torget, Sigtuna Stads Hotell


Anordnas av HERO.

Februari 2018

Professor Guy Neave (University of Twente) föreläser

Mer information kommer senare.


Anordnas av HERO i samarbete med Filosofiska institutionen och Fakulteten för utbildningsvetenskaper.

HERO finansieras av Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap. Om du vill få kontinuerlig information om nätverkets aktiviteter, kontakta Johan Boberg.