Research projects within the research environment Studies of Language Practices (STOLP)

Ongoing projects

FEAST (Functional writing in Early School Years: Assessment, Teaching and Professional Development)

Projektet FEAST (Functional writing in Early School Years: Assessment, Teaching and Professional Development), är ett gemensamt skandinaviskt projekt med syftet att definiera skrivnivåer (Writing Proficiency Levels) för lågstadiet samt utveckla och pröva modeller för undervisning och lärande av funktionellt skrivande i årskurs 1-3. Projektets grundtankar bygger på ett större norskt projekt som gjort motsvarande för äldre åldrar (NORM-projektet). Forskargruppen har ansökt om extern finansiering för den svenska delen av projektet.

Nationellt såväl som internationellt diskuteras behovet av undervisning som vilar på vetenskaplig grund och att skolans lärare behöver gedigna kunskaper inom sådana områden som är särskilt avgörande för de yngre elevernas utveckling och lärande. I det här projektet strävar vi efter att höja kvaliteten på lärandet och undervisningen av funktionellt skrivande för elever i tidiga skolår. Funktionellt skrivande kännetecknas av att skrivandet ses som ett verktyg för lärande och kommunikation, och detta redan i tidiga skolår. Forskning visar att arbete med funktionellt skrivande, d.v.s. skrivande som lärs ut i meningsfulla sammanhang, tillsammans med undervisning om den alfabetiska koden är effektivt för elevers lärande och för deras lärande om skrivande. Trots detta betonas inte det funktionella skrivandet i aktuella kompetensutvecklingsprogram för de tidiga skolåren i Sverige där istället läsning och matematik har fått relativt stort utrymme.

Projektet är uppdelat i tre faser. I den första fasen utvecklas och utprövas forskningsbaserade kompetensnivåer för elevers funktionella skrivande i årskurs 1 till 3 (Writing Proficiency Levels, WPLs). Dessa kommer att kunna fungera som stöd för lärares undervisning och bedömning, vilket ger goda förutsättningar att identifiera elever som riskerar att inte utvecklas i sitt skrivande på ett sätt som skulle vara gynnsamt för dem. I utarbetandet av WPL samarbetar vi med forskare från Norge och Danmark. Resultaten blir därmed ett viktigt bidrag till jämförelser mellan länderna och ett bidrag till den internationella forskningen om skrivande i tidiga skolår. Den andra fasen är upplagd som en interventionsstudie under två år. Detta innebär att vi som forskare inte bara studerar den undervisning som pågår utan tillsammans med lärare i workshops och andra sammanhang också prövar modeller för undervisning och lärande inom funktionellt skrivande. Under projektets andra fas samlas elevtexter in vid fyra tillfällen, och forskare observerar undervisning samt intervjuar också elever och lärare för att utvärdera interventionen. Elevtexterna analyseras med hjälp av de WPLs som tagits fram i fas 1 och analyserna bearbetas statistiskt. Den avslutande fasen innefattar ett s.k. sustainability test där de elever som deltagit i interventionen får skriva ytterligare en text. På så sätt prövas till vilken grad interventionen ger effekt även ett år efter att den avslutats.  Projektet baseras på teorier som fokuserar socialsemiotiska och funktionella aspekter av språk. Det betyder att utgångspunkten för all språkanvändning, inklusive skrivandet, är att den fyller kommunikativa behov som t.ex. att berätta, beskriva, instruera, förklara eller argumentera. I FEAST-projektet är också lärarnas professionella utveckling i fokus. Vi ställer då frågor om hur lärarnas språkliga resurser för att prata om det funktionella skrivandet och skrivutveckling ökar och hur det i sin tur ökar elevernas språkliga repertoarer. Projektets design kommer att göra det möjligt att undersöka både kort- och långsiktiga effekter av interventionerna.

Projektet kommer att bidra med ny kunskap om undervisning, bedömning och professionell utveckling som rör funktionellt skrivande i tidiga skolår. Detta är av stor vikt för såväl forskarsamhället som för undervisnings- och bedömningspraktiker. Det täta skandinaviska samarbetet ger en unik möjlighet till jämförelser mellan utbildningssammanhang, vilket inte gjorts tidigare för denna åldersgrupp.

Läsmetoder under lupp - konstruktion av läsförståelse i ämnesspecifika läspraktiker

De senaste åren har elevers läsande fått stor uppmärksamhet, bland annat eftersom stora läsundersökningar visar att svenska elevers läsförmåga generellt har försämrats. Detta är problematiskt då elever under sin skoltid förväntas kunna läsa alltmer utmanande och ämnesspecifika texter. För att bemöta de låga läsresultaten har flera satsningar gjorts för att stärka elevers läsande, exempelvis inom Läslyftet som initierats av regeringen. Enskilda skolor har också satsat på olika metoder för läsutvecklande arbete som exempelvis läspedagogiken Reading to Learn, R2L.

För att skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund är det viktigt att de metoder som används och de konsekvenser de får för elevers lärande är undersökta. Så är inte alltid fallet. Ofta fokuseras antingen strukturen, alltså hur undervisningen organiseras när metoden används, eller individen, som exempelvis i effektstudier som vill mäta vilken effekt en metod  får på enskilda elever. Mer sällan undersöks aspekter av det innehåll som sätts i förgrund genom metoden. Än mer sällan belyses alla dessa tre delar tillsammans. Här finns alltså ett behov av att vidga sättet att synliggöra och förstå vilka förutsättningar för ämnesspecifik läsförståelse och läsutveckling som skapas med skilda metoder och arbetssätt. Genom att studera de tre delarna i den så kallade didaktiska triangeln; lärarens didaktiska val (hur), det innehåll som skapas i undervisningsstrukturerna (vad) och vad konsekvenserna blir för eleven (vem), blir detta möjligt.

Ett första mål med projektet är därför att utveckla en modell för att analysera strukturella, innehållsliga och individuella aspekter av läspraktiker. Denna sammanlänkning av hur, vad och vem möjliggör ett brett sätt att diskutera läsande enligt olika undervisningssätt.

Ett andra mål är att använda modellen för analys av specifika läspraktiker. Här analyseras arbete i samhällsorienterande ämnen i årskurs 5 och 8 enligt 1), R2L 2) arbete enligt SO-modulen i Läslyftet respektive 3) arbete utan någon specifik uttalad modell. R2L och Läslyftet lämpar sig väl för projektets syften då de riktar sig till alla ämnen och stadier, och förutom läsande även innefattar hur skrivande och samtalande används för att främja språkutvecklingen. Det är också ett lässtöttande initiativ som har fått stor spridning i Sverige, men där få oberoende studier finns. Undervisningen följs under ett läsår med fokus på ett arbetsområde i varje klass och dokumenteras genom inspelade klassrums­observationer samt insamling av lästa och skrivna texter. För- och eftertest av läsförmåga genomförs liksom intervjuer med eleverna.

Receptionsteori utgör i studien det teoretiska perspektivet för att beskriva mötet mellan elever och innehåll i ämnestexter. Analysbegreppet textrörlighet, med receptions­teoretisk grund, används för att synliggöra vilka dimensioner av texter deltagare talar om och vilket läsförståelseinnehåll som skapas. Vidare analyseras huvuddimensioner av undervisningsinnehåll som skapas i de strukturer som identifieras. Systemisk-funktionell lingvistik, SFL, utgör ytterligare ett teoretiskt perspektiv. Där ses språket som ett semiotiskt system där språket möjliggör olika val för att uttrycka mening. SFL är en gedigen teoriram som erbjuder många språkliga analysverktyg, både för att synliggöra undervis­ningsstrukturer och för att analysera textinnehåll och hur det uttrycks i klassrumsinteraktion och i elevtexter. Begreppet dialogicitet används för att diskutera vilka erbjudanden om deltagande som ges och tas i undervisningen.

Projektet avser således att bidra med ny kunskap om hur konsekvenser av olika sätt att organisera och genomföra undervisning kan diskuteras när det gäller elevers ämnesspecifika läsförståelse och läsutveckling i olika läspraktiker. Vidare bidrar projektet med ny kunskap inom ett, i ett svenskt sammanhang, outforskat område, nämligen förutsättningar för elevers läsande i R2L-klassrum respektive i undervisning enligt Läslyftet.

Kontakt

Medverkande

Jenny W Folkeryd 
Åsa af Geijerstam 
Yvonne Hallesson 
Pia Visén 

Finansiär
Vetenskapsrådet / UVK 2018 - 2021

Function, content and form in interaction. Students´ text-making in early school years

The main purpose of this project is to further develop ways to study and understand students’ text-making in early school years. A first aim is to develop a model to be used for the analysis of content-based aspects of students’ writing and multimodal text-making. Analytical tools such as those used in genre analysis, narrative structures analysis, stylistics, multimodal analysis and curriculum studies (content in school subjects) will be used. Content-based aspects of concern are furthermore organized into central dimensions in order to identify students’ ways of expanding their repertoire of text-making in a way that has not previously been done. The analysis of content-based dimensions is also combined with an analysis of students’ ways of expanding the dimensions function and form. In this way, a more thorough description of students’ ways of expanding their repertoire of text-making and writing is created. A metalanguage is at the same time developed to embrace the interaction between function, content and form in text-making. A second aim of the project is to examine how such a metalanguage can be used by teachers in order to extend their way of looking at and assessing students? text-making and ways of expanding their repertoire of text-making.

Contact

Researchers
Caroline Liberg
Åsa af Geijerstam
Jenny W Folkeryd
Caroline Liberg
Anna Nordlund
Elin Westlund

Financing
The Committee for Educational Science of the Swedish Research Council (3.1 MSeK)

Digital writing and revisions in school year 3

Pilot project 2017.

Contact

Participants
Charlotte Engblom, Uppsala university
Katharina Andersson, Högskolan i Gävle
Dan Åkerlund, Karlstad university 

Visualising Science in the Early School Years: Visual Content Formation in Young Students’ Multimodal Science Compositions

Thesis project 2014 – 2018

The purpose of the thesis is to explore how visual representations in multimodal text-image compositions, made by second grade students as part of their science education, form the science content – the subject matter – dealt with in the compositions. A sub purpose is to develop a metalinguistic framework supporting students’ image-making as a knowledge building resource in early science education. One of the subprojects examines aesthetic aspects of the content formation and how these relate to the norms of science. Another subproject studies how student’s content formation coincides with their teachers’ didactic choices in the teaching situation. The study employs social semiotic theory for analyses of students' multimodal text-image compositions.

Contact

Doctoral student: Elin Westlund, Uppsala university
Supervisors: Caroline Liberg and Charlotte Engblom, Uppsala university and
Anders Björkvall, Örebro university.

Collaboration with teachers for development of a literacy program for pupils with an intellectual disability

Contact

Participants
Charlotte Engblom, Uppsala university
Nina Klang, Uppsala university

Financing
Vinnova 2017 – 2019

To read or not to read: A study of reading practices in compulsory school

The aim of the project is to develop new knowledge of existing reading practices in Swedish compulsory school. The first part of the project has a predominantly quantitative focus and seeks to find out the extent to which students read continuous prose texts – fictional as well as non-fictional – as part of their everyday school work. Through a web-based questionnaire the study aims to map how many pages of continuous prose – in what school subjects and in what languages – all students in years six and nine of a whole region (approx. 5400) actually read as part of their average school day. These results will be correlated with the students’ self-assessed motivation for their school-initiated reading activities in order to identify schools and classes where students read more and are more highly motivated, as well as those that show the opposite. In the second part of the project, which has a predominantly qualitative focus, a limited number of these extreme groups will be selected for a series of closer classroom studies of teachers as well as students through observations, interviews and questionnaires in order to find out what characterizes the reading practices of these schools and classes. The project will thus contribute with important knowledge of the relation between teacher instruction and student reading activity, thus highlighting the fundamental prerequisites for students’ reading and learning development in different school subjects.

Contact

Participants
Monika Vinterek, Tarja Alatalo and Mats Tegmark, Dalarna University College
Mikael Winberg, Umeå university
Caroline Liberg, Uppsala university

Financing
Swedish Research Council/UVK2017 – 2019

Meaning-making Choices and Functions of Discourses in Prose and Narratives

Thesis project 2016 – 2021

The purpose of the thesis is to study how content is construed and what social functions it serves through the textual choices made in narratives and prose written by students in school years K-3. The work is related to studies in mother tongue education, critical discourse analysis, systemic functional linguistics as well as systemic functional grammar.

Contact

Doctoral student: Oscar Björk
Supervisors: Jenny W. Folkeryd,
Åsa af Geijerstam and Caroline Liberg, Uppsala university.

Projects in process

Some of the projects in progress.

Testing approaches to reading. Construction of reading comprehension in disciplinary reading practices

The main purpose of this project is to provide tools to illuminate how different approaches to working with texts in various school subjects create different conditions for students’ disciplinary reading literacy and literacy development. A first aim is to develop a model for analysing reading practices with regard to how teaching is organised as well as how content is construed and encountered by the student. A secondary aim is to investigate how the model can be used to analyse specific practices.

Contact

Participants
Jenny W. FolkerydYvonne Hallesson and Åsa af Geijerstam, Uppsala university
Pia Visén, Linnéuniversity

Talk in different disciplines in school

The aim of the project is to increase the knowledge of, and develop a meta language for, the importance of talk for children’s development of intra-disciplinary literacies in school (grades 1-6). Previous research show that subject specific language forms require specific competencies from students, and previous national and international research has predominantly focused on reading and writing in different disciplines, while research on the role of talk is yet limited. The main empirical material will be video recordings of classroom interaction, and analyses will be done with a combination of conversation analytic and discourse analytic procedures.

Contact

Participants
Niklas Norén

Finished projects

Some of the latest key projects.

Mining textual data for simplified reading

The main aim of the project is to support reading for ten to fifteen year old students. The means for this is to find appropriate texts that are individually suitable and adapted to each student’s reading abilities. The project integrates three different research areas: studies of reading ability, measures of readability and development of techniques and tools for simplified reading.  Research objectives include:

  • An understanding of how students reading motivations are affected by adapting texts to a student’s individual reading abilities. Tools for assessing students’ reading ability.
  • New and more comprehensive measures of readability.
  • A set of tools for text selection, automatic summarisation, and transformation to easy-to-read Swedish that are individually adapted to a student’s reading abilities.
Contact

Participants
Arne Jönsson, Erik Kanebrant and Johan Falkenjack, Linköpings university
Caroline LibergÅsa af Geijerstam and Jenny W. Folkeryd, Uppsala university
Sofie Johansson and Katarina Heimann Mühlenbock, Göteborgs university.

Financing
Marcus and Amalia Wallenberg Foundation 2014 – 2016.

Graduate school: The language of schooling in mathematical and science practises

Bergvall, I. (2016) Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik: – en studie om ämnesspråk i TIMSS, Diss., Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Three articles are included in the thesis:

  • Bergvall, I., Wiksten Folkeryd, J. & Liberg, C. (2016). Linguistic features and their function in different mathematical content areas in TIMSS 2011, Nordic Studies in Mathematics Education, 21(2), 45­-68
  • Bergvall, I. (submitted) Meaning dimensions in mathematical subject language in different content areas in TIMSS and their relation to the results of high and low performing students.
  • Bergvall, I. & Prytz, J. (submitted) On the significance of symbols and images in school mathematics: a study of mathematical subject language in four content areas in TIMSS.

Dyrvold, A. (2016). Difficult to read or difficult to solve?: The role of natural language and other semiotic resources in mathematics tasks. Diss., Umeå University, Institutionen för matematik och matematisk statitstik. Four articles are included in the thesis:

  • Österholm, M., Bergqvist, E., & Dyrvold, A., (Manuscript in preparation) The study of difficult vocabulary in mathematics tasks: a framework and a literature review.
  • Dyrvold, A., Bergqvist, E., & Österholm, M. (2015). Uncommon vocabulary in mathematical tasks in relation to demand of reading ability and solution frequency. Nordic Studies in Mathematics Education, 20(1), 101-128.
  • Dyrvold, A. (2016). The role of semiotic resources when reading and solving mathematics tasks. Nordic Studies in Mathematics Education, 21(3), 51-72.
  • Dyrvold, A. (Submitted jan 2017). Different semiotic resources in mathematics tasks and relations between them – can sources of students’ difficulties be found there?

Persson, T. (2016). De naturvetenskapliga ämnesspråken: de naturvetenskapliga uppgifterna i och elevers resultat från TIMSS 2011 år 8. Diss., Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Three articles are included in the thesis:

  • Persson, T., af Geijerstam, Å., Liberg, C. (2016). Features and functions of scientific language(s) in TIMSS 2011. Nordic Studies in Science Education, 12(2), 176‐196.
  • Persson, T. (2016). The language of science and readability: Correlations between linguistic features in TIMSS science items and the performance of different groups of Swedish 8th grade students. Nordic Journal of Literacy Research. 1(2), 1‐20. doi:10.17585/njlr.v2.186
  • Persson T. (manuscript). The Vocabulary of Swedish Grade Eight Science Items in TIMSS 2011.

Ribeck, J. (2015). Steg för steg. Naturvetenskapligt ämnesspråk som räknas. Diss., Gothenburg University. (monograph)

Ståhl, M. (2016). Kemiämnets normer och värden: Diskursanalytiska studier av nationella prov i kemi och tillhörande elevtexter. Diss., Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Three articles/book chapters are included in the thesis:

  • Ståhl, M., & Hussenius, A. (2016). Chemistry inside an epistemological community box! - Discursive exclusions and inclusions in Swedish National tests in Chemistry. Culture Studies of Science Education, 1(11), 1-29.
  • Ståhl, M., & Folkeryd, J. (submitted and revison is ongoing). Exploring Scientific norms and students’ evaluative language use.
  • Ståhl, M. (under edition) Troubling norms and values in science teaching through students’ subject positions using feminist figurations. In A. Arvola Orlander, K. Otrel-Cass, & M. Sillasen (Eds.), Troubling the cultural, social and political aspects in science education. Cultural Studies of Science Education, special issue: Springer anthology.
Contact

Participants
Supervisors: Caroline Liberg, Jonas Almqvist, Jenny W. FolkerydÅsa af Geijerstam, Anita Hussenius and Johan Prytz, Uppsala university
Lars Borin, Sofie Johansson, Emma Sköldberg, Göteborg university
Ewa Bergqvist and Magnus Österholm, Umeå university
Doctoral students: Ida Bergvall, Tomas Persson and Marie Ståhl, Uppsala university
Judy Ribeck, Göteborg university
Anneli Dyrvold, Umeå university

Financing
Swedish Research Council/UVK 2010 – 2016.

The red thread

Funded by Educational means, Uppsala university 2013-2014.

Contact

Participants
Jenny W. FolkerydÅsa af Geijerstam and Elisabeth Berg, Uppsala university

Organizational patterns of interaction between children with severe speech and physical impairment and their everyday communication partners

Contact

Participants
Doctoral student: Maja Sigurd Pilesjö, Department of Language and Communication, University of Southern Denmark.
Supervisor: Gitte Rasmussen, University of Southern Denmark
Ass. supervisor: Niklas Norén, Uppsala university