IBIS-programmet

Samverkansprojektet IBIS

Uppsala kommun och Uppsala universitet driver ett samverkansprojekt inom ramen för ett så kallat FOSAM-projekt (Forskning och Samverkan). Både kommunala grundskolor och fristående grundskolor i Uppsala kommun är välkomna att delta i projektet.

Under 2018 inledde Uppsala kommun och Uppsala universitet arbetet med att implementera och utvärdera ett program i syfte att utveckla inkluderande och positiva lärmiljöer. Programmet, som kallas IBIS (Inkluderande Beteendestöd I Skolan), utgörs av en anpassad variant av det amerikanska programmet SW-PBIS (School-Wide Positive Behavioral Intervention and Support) och dess norska variant PALS (Positiv atferd, støttende læringsmiljø og samhandling). Syftet med samverkansprojektet är att erbjuda kommunens lärare ett evidensbaserat program för att öka trygghet, arbetsro och inkludering samt att förbättra elevernas skolprestationer.
 

  • Vill du medverka i IBIS-projektet?
  • Om du är intresserad av mer information eller ett informationsmöte så kan du kontakta någon av kommunens IBIS-instruktörer: Lisbeth BeckmannHelene Folkunger eller Anette Horrsell. Det är också till IBIS-instruktörerna du kan lämna en preliminär intresseansökan. Nedan kan du göra en definitiv anmälan av er skola. 

Klicka här för att göra en DEFINITIV anmälan

Kontakt

Programmet IBIS

Projektledning

Projektledningen består av Ingela Hamlin, Barbara Kowalska och Anette Horrsell från Uppsala kommun samt Martin Karlberg och Nina Klang från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier samt Lars Olsson, samordnare vid Forum för samverkan, de tre sistnämnda från Uppsala universitet. Till projektet finns också två associerade forskare: Lydia Kwak, docent vid Institutet för miljömedicin vid Institutionen för Interventions- och implementeringsforskning vid Karolinska Institutet och Kata Nylén, implementeringsexpert och leg. psykolog på Akademi Magelungen. 

Instruktörer

Tre instruktörer utbildas för närvarande vid Nasjonalt Utviklingssenter för Barn och Unge (NUBU) i Oslo: Lisbeth Beckmann, Helene Folkunger och Anette Horrsell. För närvarande utbildar och handleder de sju kommunala skolor och två friskolor. Under höstterminen inleds utbildningen och handledningen av ytterligare ett dussin skolor. För att klara av detta har vi rekryterat ytterligare en instruktör, Karin Sandberg. 

Pilotstudie

Under läsåret 2018-2019 genomförs en pilotstudie där vi utvecklar modellen/programmet och handboken. Vi genomför inga effektmätningar under detta år men däremot fokusgruppsintervjuer och tester av enkäter och mätinstrument. Testerna och fokusgruppsintervjuerna kommer att resultera i en omfattande omarbetning av manualen för programmet. 

Grundprinciper

Grundprincipen i IBIS är att ersätta ett reaktivt förhållningssätt med proaktiva strategier, med fokus på trygghet, struktur och lärande. Enklare uttryckt kan man säga att skolan genom relationsskapande arbete, tydlighet, struktur, rutiner, förutsägbarhet och regler får möjlighet att skapa en arbetsmiljö för sig själva och eleverna där fokus ligger på att ligga steget före istället för steget efter. Målet med IBIS är, i enlighet med Skollagen, att ”elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden”.

IBIS är evidensbaserat vilket i detta fall innebär att programmet, till innehåll och form, grundar sig på hundratals forskningsstudier. En viktig komponent i IBIS är det datadrivna beslutsfattandet, vilket innebär att insatser baseras på kartläggningar och mätningar innan, under och efter insatserna. Baserat på dessa kartläggningar och mätningar fattar skolan beslut om insatserna ska ändras, anpassas eller avslutas. IBIS är en skolomfattande insats. Det betyder att skolan arbetar tillsammans, att rektor leder arbetet, att det på skolan finns en grupp som ansvarar för utbildning, implementering och vidmakthållande av programmet och att det bland all skolpersonal ska finnas en samsyn på hur man arbetar med att skapa en positiv och inkluderande arbetsmiljö för alla lärare och elever. 

Sammanfattningsvis kan man säga att utgångspunkterna för IBIS är att: 

  • elevers och lärares beteenden uppstår i samspel med omgivningen
  • elevers och lärares beteenden (responser) påverkas av miljöfaktorer (stimuli)
  • lärare och elever utgör varandras arbetsmiljö
  • konflikter hanteras professionellt, utan att trappa upp situationen
  • efter att konflikter eller utmanande situationer har uppstått är det skolans ansvar att reflektera över den uppkomna situationen och förebygga att de händer igen
  • all personal i skolan arbetar tillsammans för att stötta varandra att utvecklas tillsammans med eleverna
  • kritiska och betydelsefulla insatser utvärderas noggrant och löpande för att säkerställa att de verkligen har effekt (eller för att upptäcka ifall de inte har tillräcklig effekt) 

IBIS på tre nivåer

Insatsen med IBIS sker i tre steg, på tre nivåer. På samtliga nivåer sker insamling av data för att skolan ska kunna bedriva ett datadrivet beslutsfattande.

Nivå 1 arbetar skolan med alla elever på en grundläggande nivå. Fokus ligger på att skapa en organisation där skolan arbetar systematisk med förebyggande åtgärder. Målet är att utveckla en skolmiljö som präglas av tydliga förväntningar på elevers beteende, sociala färdigheter och kunskapsutveckling. Genom engagemang, uppmuntran och fokus på elevernas positiva ansträngningar bygger lärarna trygga relationer med eleverna. En viktig del i Nivå 1 är arbetet med att utveckla samsyn på skolan. Skolan arbetar med att utveckla ett positivt och proaktivt ledarskap som inkluderar exempelvis arbete med rutiner och struktur, tydliga förväntningar på elevernas beteende, undervisning i sociala färdigheter, uppmuntran för prosociala beteenden, tydliga regler samt positiva såväl som negativa konsekvenser. Tidigare forskning visar att insatser på denna nivå är tillräckliga för att de flesta elever ska få tillräckligt med struktur och arbetsro för utveckling och lärande. För eleverna som behöver mer stöd finns nivå 2 och 3.

Nivå 2 arbetar skolan med elever som tillhör någon form av riskgrupp och som har förhöjt behov av extra anpassning eller särskilt stöd. Nivå 2 riktar sig till 5-10 procent av eleverna, dvs. ett par elever per klass i genomsnitt. Sannolikt har några av eleverna på denna nivå någon form av funktionsnedsättning. På Nivå 2 finns ett ökat fokus på elevernas måluppfyllelse samt förhållandet mellan beteende och skolprestation. I enlighet med skollagen (3 Kap, 2 §) ges eleverna "den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål". Eleverna görs också mer delaktiga i utformningen av sin egen skolsituation och återkopplingen till eleven blir tydligare. Undervisningens struktur betonas och elevens skolsituation görs än mer förutsägbar och trygg. Ambitionen är att alla elever som omfattas av Nivå 2 ska uppfylla utbildningens mål och utveckla goda relationer med lärare och kamrater. Arbetet med att utveckla nivå 2 inleds under höstterminen 2019. 

Nivå 3 blir insatsen mer individualiserad och syftar i högre grad till att förebygga mer allvarliga problem hos enskilda elever. Insatsen på denna nivå riktar sig till en handfull elever per skola, några procent av eleverna. Sannolikt har mer än ett fåtal av eleverna på denna nivå någon form av funktionsnedsättning. Goda skolprestationer och goda sociala färdigheter utgör skyddsfaktorer mot utanförskap och goda relationer mellan lärare och elever bidrar i hög grad till ökad måluppfyllelse och minskad frånvaro. På Nivå 3 arbetar skolan därför intensivt med elevens måluppfyllelse, elevens utveckling av prosociala beteenden samt utveckling av goda relationer mellan elever och lärare. Insatserna på denna nivå består i huvudsak av särskilt stöd i skolarbetet, omfattande anpassning av elevens undervisning och skolsituation, social färdighetsträning och funktionell beteendeanalys (FBA). Arbetet på Nivå 3 sker i nära samverkan med eleven och hemmet. I många fall kommer det dessutom att krävas samverkan med BUP, Socialtjänsten och andra externa aktörer. Arbetet med att utveckla nivå 3 inleds under vårterminen 2020. 

Tidigare forskning

Tidigare forskning visar att användning av SW-PBIS och PALS leder till färre beteendeproblem i skolan (Freeman et al., 2016), förbättrat arbetsro (Sørlie & Ogde, 2015), minskad mobbning (Waasdorp, Bradshaw, & Leaf, 2012) förbättrad närvaro (Freeman et al., 2016) samt förbättrade skolprestationer (Beckley Yeager, 2016; Freeman et al., 2016; Gage, Leite, Childs, & Kincaid, 2017). Dessutom visade Ögülmüs och Vuran (2016) att lärare som arbetade med SW-PBIS blev mindre stressade och upplevde ökad tillfredsställelse med sitt arbete.

IBIS-team

Varje deltagande skola ska ha ett IBIS-team bestående av 5-6 personer, som väljs ut av rektor. Detta team består vanligen av rektor eller biträdande rektor, elevhälsopersonal samt en eller två lärare, som har stort förtroende bland övrig personal. IBIS-teamen träffas en gång i veckan och de får utbildning och handledning en gång i månaden.

Utbildning av instruktörer

Tre instruktörer har genomgått en kurs för att bli instruktörer i IBIS. Kursen gavs vid NUBU i Oslo. Från och med höstterminen 2019 är ambitionen att instruktörer ska kunna få sin utbildning och handledning i Uppsala, i samverkan mellan NUBU och Uppsala universitet.  

Under tiden instruktörerna går sin utbildning utbildar och handleder de personal på IBIS-skolorna minst en gång i månaden. Förutom att instruktörerna träffar skolpersonalen och IBIS-teamen så träffar instruktörerna varandra under nätverksträffar (halvdagsträffar varje månad) och de får handledning två gånger per termin av instruktörer från Närhälsan i Västra Götalandsregionen. Alla dessa uppgifter tar så klart tid och instruktörerna beräknas lägga motsvarande en halvtidstjänst på IBIS under det första året, något mindre därefter. 

Utbildning och handledning av skolpersonal

IBIS-teamen och all skolpersonal får utbildning och handledning i IBIS. Detta sker en gång i månaden, två till fyra timmar per tillfälle. Första gruppen skolor startade i augusti 2018 med att all skolpersonal fick en introduktionsutbildning i IBIS. Andra gruppen skolor startar i augusti 2019. Det kan vara värt att notera att arbetet med IBIS är ständigt pågående och inte begränsat till handledningstiden. IBIS utgör ett genomgripande förhållningssätt.

Implementering

En förutsättning för att IBIS ska ge samma goda resultat är att programmet implementeras på bästa sätt. Genom direkt samverkan mellan medarbetare från Uppsala kommun, forskare vid Uppsala universitet och forskare vid NUBU säkerställs att implementeringen av IBIS utförs i enlighet grundprinciperna i SW-PBIS och PALS. Dessutom stöds implementeringen av en implementeringsexpert (Kata Nylén). Det är värt att notera att programmet tar flera år att implementera, att det krävs att skolan avsätter ordentligt med resurser och dessutom att en stor del av personalen på skolan är positiv till programmet redan innan implementeringen börjar. Initialt kommer programmet att ställa en hel del krav men på sikt kommer IBIS att fungera som en integrerad del av elevhälsoarbetet och skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkningar.

Anmälan av intresse

För närvarande deltar nio skolor i utvecklingen av IBIS. Under vårterminen 2019 har vi rekryterat ytterligare ett dussin skolor. I nuläget kan vi endast ta enot ytterligare en eller två skolor. Vi vänder oss både till kommunala skolor och till friskolor. Rektor kan anmäla sin skolas intresse längst upp på denna webbsida. 

Forskningsstudien

Med start under höstterminen 2019 inleder vi en effektstudie där vi undersöker hur IBIS påverkar lärandeklimat, kommunikation i klassrummet, beteendeproblematik, prosocialitet, kamratrelationer och arbetsmiljö. Vi kommer att utvärdera IBIS-programmet och metoden Lågaffektivt Bemötande. Forskningsstudien kommer att ske i enlighet med de erfarenheter som har gjorts i våra grannländer:

Närhi, V., Kiiski, T., & Savolainen, H. (2017). Reducing disruptive behaviours and improving classroom behavioural climate with class-wide positive behaviour support in middle schools. British Educational Research Journal, 43(6), 1186-1205.

Sørlie, M-A., & Ogden, T. (2015). School-Wide Positive Behavior Support – Norway. Impacts on problem behavior and classroom climate. International Journal of School & Educational Psychology, 3, 202−217. doi:10.1080/21683603.2015.1060912 

Dessutom fortsätter arbetet med att utvärdera och utveckla implementeringen av programmet. Analys av fokusgruppsintervjuerna pågår och resultatet kommer att publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Huvudförfattare är Kata Nylén.

Forskningsetik

Implementeringen och utvärderingen av IBIS lyder under Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det betyder att alla deltagare har rätt att låta bli att delta och kan avbryta sitt deltagande när som helst, utan negativa följder.

Referenser

Beckley Yeager, R. (2016). School-wide Positive Behavior Support: Effects on Academics and Behavior. Dissertation. Northcentral University, Arizona.

Freeman, J., Simonsen, B., McCoach, B., Sugai, G., Lombardi, A., & Horner, R. (2016). Relationship Between School-Wide Positive Behavior Interventions and Supports and Academic, Attendance, and Behavior Outcomes in High Schools. Journal of Positive Behavior Interventions, 18(1) 41–51.  

Gage, N.A., Leite, W., Childs, K., & Kincaid, D. (2017).  Average Treatment Effect of School-Wide Positive Behavioral Interventions and Supports on School-Level Academic Achievement in Florida. Journal of Positive Behavior Interventions, 19(3) 158–167.

Närhi, V., Kiiski, T., & Savolainen, H. (2017). Reducing disruptive behaviours and improving classroom behavioural climate with class-wide positive behaviour support in middle schools. British Educational Research Journal, 43(6), 1186-1205.

Sørlie, M-A. & Ogden, T. (2015): School-Wide Positive Behavior Support–Norway: Impacts on Problem Behavior and Classroom Climate. International Journal of School & Educational Psychology, 3(3), 202-217.

Waasdorp, T. E., Bradshaw, C. P., & Leaf, P. J. (2012). The impact of schoolwide positive behavioral interventions and supports on bullying and peer rejection: A randomized controlled effectiveness trial. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 166(2), 149-156.

Ögülmüs, K., & Vuran, S. (2016). Schoolwide Positive Behavioral Interventions and Support Practices: Review of Studies in the" Journal of Positive Behavior Interventions". Educational Sciences: Theory and Practice, 16(5), 1693-1710.