Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Studera på avancerad nivå?

Vi ger masterprogram med sex olika inriktningar: Barn- och ungdomsvetenskap, didaktik, pedagogik, pedagogiskt ledarskap, specialpedagogik och utbildningssociologi.

Behöver du vägledning?

Masterprogram inom utbildningsvetenskapen

Du kan fördjupa dina professionella kunskaper eller förbereda dig för en ansökan till forskarutbildningen genom att ta en masterexamen inom utbildningsvetenskapen. Det kan ske inom sex s.k. huvudområden: Barn- och ungdomsvetenskap, Didaktik, Pedagogik, Pedagogiskt ledarskap, Specialpedagogik och Utbildningssociologi. En master, som omfattar 120 hp, är en examen i vilken du kan kombinera ihop kurser du själv delvis fritt väljer och ibland kan ha läst redan tidigare. Alternativt kan påbörjade masterstudier leda till en magisterexamen om 60 hp. Programmen leder till en generell examen inom respektive huvudområde.

De sex huvudområdena ingår för närvarande i två skilda masterprogram till vilka man antas som student. De två programmen ger dock alla möjlighet att själv kombinera ihop kurser från de sex huvudområdena och från huvudområden på andra institutioner. Du kan i princip läsa kurser i den ordning du själv väljer, men med två viktiga undantag: dels ska minst en teori- och metodkurs på avancerad nivå motsvarande 7,5 hp läsas under första terminen, dels krävs teori- och metodkurser på avancerad nivå motsvarande 7,5 hp respektive 15 hp som behörighet för att antas till examensarbeteskurserna på magister- respektive masternivå.

Masterprogrammet i pedagogiskt ledarskap 

Mer information och anmälan

Masterprogrammet i utbildningsvetenskap

Programmet har de fem inriktningarna Barn- och ungdomsvetenskap, Didaktik, Pedagogik, Specialpedagogik och Utbildningssociologi

Mer information och anmälan

Masterprogrammet i utbildningssociologi (Internationellt masterprogram) 

Mer information och anmälan

Barn- och ungdomsvetenskap

Barn- och ungdomsvetenskap behandlar barns/ungas aktörskap och uppväxtvillkor. I fokus står frågor om identitet relaterade till strukturerande faktorer som social klass, etnicitet, genus och geografi (stad, landsbygd, region). Barns/ungas vardagsliv - i hemmet, på fritiden och i förskola/skola - är en central utgångspunkt. Datorer, mobiler, internet, fildelning och liknande är idag en lika självklar del av barns/ungas vardag som radion var för dem födda på 40-talet. Vad betyder teknikutvecklingen för utbildning och lärande och för möjligheterna att kunna delta i meningsfulla sammanhang? I vetenskapens, kulturens och mediernas världar skapas föreställningar om egenskaper, behov och förmågor hos barn/unga. Vilka föreställningar dominerar idag och hur förhåller de sig till tidigare föreställningar? Du möter lärare som aktivt forskar och som utgår från olika teoretiska perspektiv och forskningstraditioner - du möter en mångfald av infallsvinklar på ett mångfacetterat, komplext och fascinerande område.

Se filminslag om inriktningen

Didaktik

Didaktik som forskningsfält och kunskapsområde behandlar frågor om undervisningsinnehåll. Didaktiken har djupa rötter i både vetenskapliga traditioner och undervisningspraxis och omfattar alla de frågor som finns i skärningspunkten mellan ett specifikt kunskapsområde och undervisning, lärande och socialisation inom detta kunskapsområde. Inom didaktik studeras därför bland annat syftet med undervisningen, vad undervisningen innehåller och vad som gör detta urval legitimt, vem som undervisningen avser och hur dennes lärande sker, hur stoffet ska hanteras i undervisningen samt vem som har makten över urvalsprocesserna.

Se filminslag om inriktningen

Pedagogik

Inom pedagogiken behandlas fenomen som hänger samman med uppfostran, undervisning, utbildning och andra påverkansprocesser i vardag och arbetsliv. Människors lärande och villkoren för lärandet inom olika mänskliga verksamhetsområden studeras. Med lärande menas människors utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar och förhållningssätt. Vi arbetar med frågor om lärande och kommunikation, om uppväxt, socialisation och identitetsskapande, om utbildningsorganisationer, ledarskap och styrning, om kulturers reproduktion och om samspelet utbildning-samhälle-demokrati. I kurserna behandlas lärande och interaktion, barns utveckling, mångfald, styrning och utvärdering av utbildning, pedagogisk idéhistoria och olika pedagogiska system som barnomsorg, skola, högskola och vuxenutbildning i ett historiskt, politiskt, ekonomiskt och jämförande perspektiv.

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap är ett kunskapsområde där ledarskapet och dess villkor och möjligheter analyseras i ett pedagogiskt perspektiv. Ledarskapet utforskas i sin organisatoriska och samhälleliga kontext, både generellt och i relation till någon för dig aktuell verksamhet. Kurserna ger verktyg för att kritiskt beskriva, analysera och värdera ledarskap i ett pedagogiskt perspektiv, vilket i sin förlängning kan bidra till att främja ett pedagogiskt ledarskap.

Se filminslag om inriktningen

Specialpedagogik

Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde. Samspelet mellan individen och miljön fokuseras, för att kunna identifiera och analysera processer i pedagogiska miljöer som för den enskilde ger förutsättningar för delaktighet, lärande och utveckling.

Se filminslag om inriktningen

Utbildningssociologi

Inom huvudområdet Utbildningssociologi utforskas bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga förändringar, så som arbetslivets omvandlingar och globalisering. Ett centralt problemområde är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar och förhållningssätt, å ena sidan, och den ordning som råder i utbildningsväsendet, å den andra. Ett annat problemområde är relationen mellan utbildning och andra samhällsområden, exempelvis ekonomins, kulturens och politikens världar. Ett tredje viktigt område är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling och de traditioner de är bärare av. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella sociologiska och historievetenskapliga forskningstraditioner.

Se filminslag om inriktningen

Chatta med studievägledare Lena Larson Johannesson

Hej,
Jag kommer att finnas på chatten några förmiddagar i veckan under maj och juni (se tider för den kommande veckan här intill). Är jag inte på plats så går det utmärkt att antingen lämna ett meddelande på chatten eller skicka e-post till mig.

Öppettider

Måndagen den 12 juni 10-11
Onsdagen den 14 juni 10-11