IBIS-studien

Vi kommer i en forskningsstudie att utvärdera två versioner av IBIS (Inkluderande Beteendestöd I Skolan). Den mer omfattande versionen är utvecklad i USA, Norge och Sverige och kallas rätt och slätt för IBIS. Den mer koncentrerade versionen av IBIS kallas IBIS-k, där "k" står för "koncentrerad"). Både versionerna av programmet syftar till att skapa förutsättningar för studiero, inkludering och lärande. Vi vill jämföra programmen och ta reda på hur de bidrar till att skapa studiero och en god lärandemiljö. De skolor som deltar får välja vilken version de vill ta del av. 

Mer information om studien hittar du här: LÄNK

Under våren 2022 rekryterar vi omkring 70 skolor som ska ingå i studien. Om du har frågor eller vill anmäla intresse till att ingå i studien så är du välkommen att kontakta Martin Karlberg

IBIS-programmet

IBIS-programmet (Inkluderande Beteendestöd I Skolan), utgörs av en anpassad variant av det amerikanska programmet SW-PBIS (School-Wide Positive Behavioral Intervention and Support) och dess norska variant PALS (Positiv atferd, støttende læringsmiljø og samhandling). Syftet med programmet är att erbjuda skolpersonal ett evidensbaserat program för att öka trygghet, arbetsro och inkludering samt att förbättra elevernas skolprestationer.

Vill du medverka i IBIS-studien?

  • Vi håller på att rekryterar omkring 70 skolor till studien. Studien kommer att genomföras i årskurs 4-9. Om din skola vill delta i utvärderingen av IBIS-programmet så ska du kontakta Martin Karlberg.

Intresserad av IBIS?

Vi kommer att rekrytera ungefär 70 skolor och drygt 12.000 elever till studien. Vi vill därför komma i kontakt med skolor som är intresserade av att delta i studien. 

Om du vill anmäla din skola till IBIS-studien så kan du kontakta Martin Karlberg

Programmet IBIS

Projektledning

Projektledare är Martin Karlberg från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. I projektet ingår dessutom Ann-Carita Evaldsson (professor i pedagogik), Nina Klang (docent i pedagogik) och Johanna Svahn (universitetslektor i pedagogik). 

Vad är IBIS?

Grundprincipen i IBIS är att ersätta ett reaktivt förhållningssätt med proaktiva strategier, med fokus på trygghet, struktur och lärande. Enklare uttryckt kan man säga att skolan genom relationsskapande arbete, tydlighet, struktur, rutiner, förutsägbarhet och regler får möjlighet att skapa en arbetsmiljö för sig själva och eleverna där fokus ligger på att ligga steget före istället för steget efter. Målet med IBIS är, i enlighet med Skollagen, att ”elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden”.

IBIS-programmets teoretiska rötter ligger i tillämpad beteendeanalys, social inlärningsteori och ekologisk teori. Programmets styrka är dess samarbetskaraktär, eftersom det fokuserar på studiero, trygghet och förebyggande av beteendeproblem i hela skolan. 

IBIS härstammar ur programmet Positive Behavioral Interventions and Supports (PBIS) och dess norska motsvarighet PALS. Det finns en stor mängd forskningsstudier som visar att amerikanska och europeiska versioner/föregångare till IBIS har goda effekter på skolklimatet, studiero och elevernas prosociala beteende. Mindre är dock känt om de specifika villkor under vilka programmen ger dessa effekter. Studier visar till exempel att effekterna tenderar att variera för olika grupper av barn  och förändras beroende på hur skolorna implementerar programmet. Teoretiskt specificerade förändringsmekanismer i IBIS-programmet kommer att studeras i en kvantitativ studie. Ett område som hamnar i skymundan inom interventionsforskningen är de sociala processer som uppstår genom lärares, elevers och andra skolpersonalers deltagande i en intervention. Dessa processer kan vara av största betydelse för resultaten av interventionen och de kommer att studeras i en kvalitativ studie

IBIS-team

Varje skola som deltar i IBIS-projektet har ett IBIS-team bestående av 5-6 personer, som väljs ut av rektor. Detta team består vanligen av rektor eller biträdande rektor, elevhälsopersonal samt en eller två lärare, som har stort förtroende bland övrig personal. IBIS-teamen träffas en gång i veckan och de får utbildning och handledning en gång i månaden. Utvecklingsarbetet och implementeringen av IBIS-programmet leds av företrädare för projektet. 

IBIS-teamen och all skolpersonal får utbildning och handledning i IBIS-programmet. Detta sker en gång i månaden, två till fyra timmar per tillfälle. Det kan vara värt att notera att arbetet med IBIS är ständigt pågående och inte begränsat till handledningstiden. IBIS utgör ett genomgripande förhållningssätt.

Forskningsstudien

Fokus för forskningsstudien är att utvärdera IBIS, som är ett skolbaserat program för positivt beteendestöd. Programmet innefattande insatser som riktar sig till alla elever på skolan (universell nivå) och insatser som riktar sig till elever med förhöjd risk för att inte uppnå målen (selekterad nivå). 

Projektets övergripande syfte är att undersöka om, och i vilken grad, IBIS-programmet (Inkluderande Beteendestöd I Skolan) kan stödja svenska skolor att förebygga problembeteende och främja ett positivt skol- och klassrumsklimat. Dessutom kommer projektet att studera hur IBIS-programmet fungerar och påverkas av de komplexa förhållanden som påverkar elevernas uppfattningar om skol- och klassrumsklimatet samt enskilda elevers skolprestationer. För att kunna åstadkomma detta används en blandad forskningsdesign som omfattar en kvantitativ och en kvalitativ studie. 

I studien används en blandad forskningsmetod, med både en kvantitativ och en kvalitativ studie, vilket möjliggör triangulering av resultaten. Studien fokuserar på de faktorer på individ-, klassrums- och skolnivå som är inblandade i förändringsprocessen. Ambitionen är att få en ökad förståelse för vilka elever och lärare som gynnas mer och mindre av IBIS-programmet samt under vilka förhållanden programmet har effekter. I studien används en kvasiexperimentell design med en icke likvärdig kontrollgrupp.

I den kvalitativa studien används en longitudinell etnografisk metod för att få detaljerad kontextualiserad kunskap om interaktioner i olika sammanhang i två av försöksskolorna under en längre tidsperiod. Den kvalitativa studien kommer att ge unika insikter i de sociala meningsskapande processer som förhandlas och formas av elever, lärare och annan skolpersonal när de deltar i IBIS-programmet. Dessa sociala processer kan vara kärnan i IBIS-programmet, men de försummas ofta i interventionsforskning.

Tillsammans syftar studierna till att försöka bidra till att hantera de utmaningar som den svenska skolan upplever när det gäller att hantera och förebygga beteendeproblem och skapa ett gynnsamt skol- och klassrumsklimat.


Mätningar

Lärare kommer att fylla i enkäter som fokuserar på elevers problembeteenden, sociala färdigheter och akademiska beteenden. Både lärare och elever kommer att fylla i enkäter som fokuserar på deras upplevelse av klassrumsmiljö. Dessutom kartläggs lärares upplevda tilltro till den kollektiva förmågan att arbeta som lärare. På ett antal skolor genomförs dessutom observationer av lärares klassrumsledarskap.

Eftersom enkäterna som används inte har använts i Sverige tidigare genomförs en pilotstudie för att utvärdera om översättningen och anpassningen av enkäterna fungerar som avsett. 
 

Forskningsetik

Implementeringen och utvärderingen av IBIS lyder under Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det betyder att alla deltagare har rätt att låta bli att delta och kan avbryta sitt deltagande när som helst, utan negativa följder. Forskargrupper har ansökt om forskningsetisk prövning och fått den beviljad. 

Tidigare forskning

Under läsåret 2018-2019 genomfördes en pilotstudie där vi utvecklade modellen/programmet och handboken. Under läsåret 2019-2020 genomfördes en studie av hinder och möjligheter för implementering av IBIS. Under 2021 genomförs tester av enkäter och mätinstrument. Dessutom lämnar vi in en ansökan om forskningsetisk prövning, med ambitionen att göra en omfattande effektstudie med start i början av 2022. 

Last modified: 2021-12-02