Samverkan med omgivande samhället

Forskningsbasering via utbildning

Forskningsbasering via utbildning startade med verksamheten vid Centrum för didaktik (1987-1997). Förutom att forskningsbasera lärarutbildningen vid Uppsala universitet var uppgiften för centrat att utveckla fortbildningskurser för lärare, baserade på professionens behov och didaktisk forskning. Dessa ämnesdidaktiska och allmändidaktiska kurser lockade deltagare från hela norden. Tio års erfarenhet av utveckling och undervisning av dessa kurser var centralt både för utformningen av lärarutbildningen, där didaktik blev ett kärnämne, och för kompetensutvecklingsenheten där de didaktiska fortbildningskurserna togs vidare. De senaste 5 åren har forskarna undervisat 10-tusentals timmar i lärarutbildningen och i fortbildningskurser vid Uppsala universitet.

Forskningsbasering via interaktiva kunskapsbildningsprocesser

En viktig princip för samverkansarbetet har varit att utveckla former för att fördjupa forskningsutnyttjandet där lärare, skolledare, myndighetspersoner etc. bjuds in att vara medskapare i sin egen kunskapsutveckling, det vill säga de engageras i långsiktiga processer av kunskapsbildning. I det mera än 10 års långa engagemanget i International Training Programs (ITP) har vi, i samarbete med Niras Natura, utvecklat olika former för interaktiva kunskapsbildningsprocesser. Dessa ITP:s (ESD in Formal Education; ESD in Formal Education-China; ESD in a River Basin Context and ESD in Higher Education), finansierat av Sida, organiserades kring de förändringsarbeten som deltagarna arbetade med vid deras respektive arbetsplats. Mer än 1000 personer – från utbildningsväsen, NGO:s, ministerier, myndigheter etc. ­– i Afrika och Asien har deltagit.

Inom det unika LärNot-projektet (Lärande om Naturvetenskap och Teknik i skolan), som pågick under hela sex år (1999-2005), skedde en parallell och koordinerad process mellan forskning och utveckling av undervisningen inom de fyra grundskolor som deltog i projektet. Projektet genererade värdefulla erfarenheter vad gäller förändringsprocesser över en relativt lång tidsperiod.

Inom ”Forskarskolan i didaktisk modellering och analys för lärare i naturvetenskapliga ämnen” har ytterligare ett strategiskt steg tagits när det gäller interaktiva kunskapsbildningsprocesser. Här ligger fokus på att skapa en samverkan mellan forskningsresultat och beprövade erfarenheter genom modellering, det vill säga didaktiska teorier, modeller och analysmetoder används av lärarna för att planera, genomföra och analysera undervisningen. I användandet kommer de använda teorierna, modellerna etc. att transfomeras i mötet med lärarnas beprövade erfarenhet. Denna transformering är helt nödvändig för att de didaktiska teorierna skall bli relevanta och effektiva i lärarens arbete. Denna transformering studeras för att utveckla kunskap om hur samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet kan utvecklas på optimala sätt för att åstadkomma skolutveckling.

Läs mer om forskarskolan här 

Insikten om behovet av att skapa en samverkan mellan vetenskap och beprövad erfarenhet för att åstadkomma fruktbar utveckling av utbildning var centralt för bildandet av ”Institute for research about education and sustainable development” (IRESD) och för arbetet med nationella prov i geografi.

Alltsedan 2011 bedrivs det omfattande arbetet med att utveckla nationella ämnesprov i geografi för åk 9 samt bedömningsstöd i geografi för åk 6. Både proven och stöden arbetas fram i nära samarbete med lärare, elever och forskare. Utvecklingsarbetet innefattar även analys och rapportering av provresultat.

Läs mer om nationella ämnesproven i geografi här

IRESD, som skapades 2006, hade som syfte att skapa en brygga mellan forskning om utbildning för hållbar utveckling och utvecklingsprojekt, främst i Asien och Afrika. Över 100-talet interaktiva seminarier och workshops har genomförts och IRESD har medverkat i projekt finansierat av Swedish Development Agency (Sida), Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ)and Swiss Agency for Development and Cooperation (SDC). IRESD samarbetade nära med WWF och Ramboll Natura, men också med andra NGO:s och företag. När ”Swedish International Centre of Education for Sustainable Development” (SWEDESD) blev en del av Uppsala universitet (2015) fördes erfarenheterna, kunskaperna och nätverken över till SWEDESD. SMED arbetar idag aktivt med att förverkliga FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling genom att arbeta i och med SWEDESD. SMED samarbetar också med REACT som är ett oberoende globalt nätverk som fokuserar på bekämpningen av antibiotikaresistens.

Acedu är en webbsida dit lärare – från förskola till gymnasiet – kan skicka in sina lektioner för att få dem kommenterade av forskare och lärare. Här kombineras således kollegialt lärande med forskningsbasering med syftet att dels kvalitetssäkra och sprida lektioner, dels skapa en nationell ackumulering av kunskap och färdigheter vad gäller undervisning. Acedu är ett resultat av ett samarbete mellan SMED-medlemmar och Uppsala Universitet Holding AB.

Forskningsbasering via mäklande

IRESD, SWEDESD och Acedu hjälper till att koppla ihop och skapa arenor för aktörerna inom skola, NGO:s, företag etc. och utbildningsvetenskap

Forskningsbasering via spridning av forskningsresultat

Flertalet av medlemmarna har skrivit eller deltagit i nationella och/eller internationella läroböcker riktade främst till lärarstudenter och lärare, men även till elever. Några exempel på böcker är: Education for sustainable development: Nature, school and democracy (Studentlitteratur), Exploring the Landscape of Scientific Literacy (Routledge), Klimatididaktik (Liber), Scientific literacy. Teori och praktik (Gleerup), Problems of Mening in Science Curriculum (Teachers College Press).

Forskningsbasering via forskarskolor

SMED har bl.a. varit aktiv i Forskarskolan i geografi (2012-2014), drivit den internationellt unika Nationella forskarskolan i utbildning och hållbar utveckling (2009-2016) och samarbetar med Stockholms universitet inom den pågående Forskarskolan i didaktisk modellering och analys för lärare i naturvetenskapliga ämnen.