Frihetens kostnad? De materiella förutsättningarna för det civila samhällets framväxt i Sverige under 1800-talet

Deltagare: Anne Berg, Samuel Edquist
Finansiär: Vetenskapsrådet
Pågår: 2018-2020

Under 1800-talet uppstod en mängd frivilligföreningar i Sverige. De hade till exempel kulturella, filantropiska eller politiska syften. Framväxten av dessa associationer brukar räknas som en viktig del i formeringen av ett civilt samhälle. I projektet Frihetens kostnad studeras dessa associationers materiella och ekonomiska förutsättningar. Detta görs för att kunna frambringa ny kunskap i frågan om varför ett civilt samhälle över huvud taget uppstod under 1800-talet. Att driva frivillighetsföreningar var trots allt inte gratis. Projektet utgår ifrån att associationerna som verkade mellan 1800 och 1880 kan delas in i dels borgerliga associationer, dels folkliga eller arbetarassociationer. Forskningsuppgiften är att studera hur dessa finansierades. Vi fokuserar på associationer som verkade i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Malmö.
Genom att bygga en databas över associationernas olika privata och statliga inkomster kan vi jämföra deras ekonomiska strategier och möjligheter över tid. Vi kan då besvara frågor om vilken roll till exempel marknadskrafter spelade i förhållande till statliga subventioner för associationer av olika slag. Vi kan också studera vilken roll som olika typer och kombinationer av privata medel - säljandet av tjänster, privata donationer eller medlemskapsavgifter - spelade för att hålla associationerna igång. Kort sagt kan genom detta projekt skapa en bild av vilka materiella förutsättningar som det civila samhällets framväxt vilade på. Denna kunskap är viktig av två skäl. För det första kommer den att öppna upp ett nytt område av historisk forskning om det civila samhället och erbjuda en ny typ av förklaring till dess uppkomst. För det andra är vår föreslagna historiska undersökning av framväxten av det civila samhället viktig i ett samtida politiskt perspektiv. Det civila samhället har blivit ett modeord i vår samtida politiska diskurs. Det är uppenbart att politiker ofta reproducerar en myt om att det civila samhället i väst skapades av liberal politik och av marknadskapitalismens utbredning. Denna närmast naturliga utvecklingsgång anses ligga till grund för en god övergång till demokrati. Detta ideal eller denna norm har även styrt struktureringen av politiska program riktade mot tidigare auktoritära stater. En historisk analys av uppkomsten av ett föreningsliv i en av de traditionella västerländska kapitalistiska staterna på väg mot demokrati – det vill säga Sverige – kommer att bidra till problematisera denna myt och förhoppningsvis kunna bidra till att våra politiska beslut och program i dag baseras på historiska fakta snarare än historiska myter. Var det civila samhällets framväxt beroende av en viss mängd av välstånd i samhällsekonomin? Hur mycket pengar kom från privatpersoners egna plånböcker och det som de fick kvar efter att de betalt för sitt uppehälle? Hur mycket stöd, om något, kom från den svenska staten? Fanns det skillnader mellan borgerlighetens organisationer å ena sidan, och folkets eller arbetarklassens organisationer å den andra? Vårt projekt kommer att kunna svara på dessa frågor som har såväl vetenskaplig som samtida betydelse.