Kompetensutveckling som styrning: Om statliga insatser för lärares kompetensutveckling och hur de förhandlas i lärares lokala praktik

Mot denna bakgrund undersöks kompetensutveckling i denna avhandling som en del av skolans styrning. Detta utforskas genom en jämförande undersökning av statliga kompetensutvecklingsinsatser i Sverige under perioden 1991-2016. Särskilt fokus ägnas åt insatsen Läslyftet, genom en undersökning av dess genomförande vid sex skolor under läsåret 2015/16.

Ett övergripande resultat är att den svenska statens utgifter för skol- och kompetensutveckling har ökat betydligt över tid. Samtidigt ingriper statliga kompetensutvecklingsinsatser allt mer i det lokala genomförandet. För att inte överträda huvudmännens ansvar sker dock detta genom standardiserade föreskrifter snarare än genom åtgärder som är anpassade efter lokala behov.

Studierna av Läslyftets genomförande visar att insatsens föreskrifter utgjorde utgångspunkter för lärares planering och iscensättning av föreslagna undervisningsaktiviteter. Studierna visar också att iscensättningen oftare skedde i form av extraaktiviteter än som integrerade delar av ämnesundervisningen. Detta tolkas som ett resultat av svårigheten att översätta standardiserade och ämnesöverskridande budskap till specifika undervisningskontexter.

Avhandlingens resultat belyser sammantaget en paradox gällande statlig kompetensutveckling i decentraliserade skolsystem. Samtidigt som decentralisering ökar statens incitament att ingripa i lärares kompetensutveckling begränsar ansvarsfördelningen i sådana system statens möjlighet att överträda huvudmännens ansvar och därmed anpassa insatser efter lokala behov.

Avhandling utan artiklar: Se publikationsdatabasen DiVA.
Kompetensutveckling som styrning: Om statliga insatser för lärares kompetensutveckling och hur de förhandlas i lärares lokala praktik

Avhandling med artiklar: Mejla Nils. nils.kirsten@edu.uu.se