Disputation: Kritiskt tänkande som utbildningsmål: från modernistisk filosofi till policy för högre utbildning

2021-09-02

Leo Berglund
Leo Berglund

Den 10 september försvarar Leo Berglund sin doktorsavhandling i pedagogik: Kritiskt tänkande som utbildningsmål: från modernistisk filosofi till policy för högre utbildning

Se abstract (eng) och avhandling

Disputationen äger rum kl 13.15 i Betty Pettersson-salen, Blåsenhus samt via videolänk i Zoom. Varmt välkomna!

För mer information samt länk till Zoom se kalendariet.

Till kalendariet

Intervju med Leo

De senaste fem åren har du forskat om kritik och kritiskt tänkande i högre utbildning – hur kommer det sig att du började skriva om detta?

Jag har länge varit intresserad av relationen mellan kritik och vetenskap, och jag skrev också min masteruppsats om sociologins möjligheter att bidra till samhällskritik. Målet om kritiskt tänkande, som man ofta talar om inom dagens högre utbildning, verkar vara en sorts projektionsyta för olika, ofta ambitiösa, idéer om kritik som något som kan utbildas fram med vetenskapliga verktyg. Jag har med min avhandling velat undersöka vad ett sådant anspråk egentligen innebär.

Kan du beskriva lite kortfattat vad din avhandling handlar om?

Avhandlingen utgår från teorin om att målet om kritiskt tänkande är motsägelsefullt, då det säger att studenter självständigt ska ifrågasätta saker, samtidigt som målet ska förverkligas genom utbildningens institutionaliserade regler, kontrollinstrument och föreställningar. När ett allmängiltigt kritiskt tänkande betraktas som ett bestämt utbildningsmål uppstår, med andra ord, problemet att studenter ska styras till att inte låta sig styras. I några olika delstudier undersöker jag hur detta problem tar sig uttryck i praktiken. Exempelvis tittar jag på hur filosofiska idéer om vetenskaplighet förändrades när de kom till användning i pedagogiska sammanhang, såsom den nordamerikanska efterkrigstidens kurser i kritiskt tänkande. Då fokuserade man helt på färdigheter i logisk argumentationsanalys, medan dagens pedagogik för kritiskt tänkande ofta har en mer samhällsanalytisk inriktning. I Sverige förespråkades en sorts sociologiskt kritiskt tänkande i högskoleutredningen U 68, och den inriktningen visar sig också i nutida kurser i kritiskt tänkande. I avhandlingen beskrivs och analyseras även dessa sammanhang.

Vad skulle du vilja lyfta fram som studiens viktigaste resultat?

Motsägelsefullheten i målet om kritiskt tänkande visar sig i det pedagogiska tänkandet och handlandet i form av inkonsekvenser och antagonismer, både mellan och inom olika uttolkningar av målets konkreta innebörd. I nutida universitetskurser beskrivs den kritiske tänkaren som förnuftig och målrationell, moraliskt reflekterande, eller intellektuell och originell. Men varje sådan inramning förutsätter avgränsningar mot områden som alltså lämnas utanför det kritiska tänkandet. En risk är också att målsättningen om kritiskt tänkande dras med i utbildningspraktikens allmänna tendenser till individualisering, formalisering och institutionalisering av kritiska idéer.

Vad gör du härnäst?

Avhandlingen är en monografi skriven på svenska, så just nu håller jag på att skriva en artikel som introducerar problematiken för en internationell publik. På längre sikt hoppas jag kunna fördjupa mig mer i den svenska högre utbildningens pedagogiska idéhistoria.

Aktuellt

Senast uppdaterad: 2021-06-24